My thoughts on Carb Counting
Scroll down past the line for a Swedish version of the text.
When I was first diagnosed with Type 1 Diabetes (T1D) over a decade ago, one of the biggest challenges I faced was understanding how to manage my blood sugar effectively. It’s not only what you eat that impacts it, so many things do - exercise, sleep, where in my mentrual cycle I am, stress, emotions, sunburn, caffeine, time fo day, dehydration, and more! As a holistic health coach and integrative nutritionist, I’ve been learning how food impacts both physical and mental well-being. But when it comes to T1D, one principle stands out above all: carb counting is essential.
Recently, I started including carb counts for every recipe I post on my blog, website, and social media. Why? Because I want to support all my fellow T1Ds out there and do the carbcutning work for them (because it makes T1D life so much easier). However, I realized that while many people with diabetes benefit from these details, not everyone truly understands why carb counting is so important—or how different it is from calorie counting. So, in this post, I want to share my personal journey with carb counting, why it’s a non-negotiable part of my T1D management, and how you can make it easier for yourself.
My Journey with Carb Counting: Lessons Learned the Hard Way
When I was first diagnosed, no one even mentioned carb counting. But several years ago, when I was due to go on a CGM system and eventually an insulin pump carb counting became mandatory. And I was overwhelmed. Suddenly, I had to think about every single thing I put in my mouth—how many grams of carbs it contained, but actually also factor in things like fat and protein because that can slow down the speed at which the carbs are processed and absorbed by the body. I had to try and anticipate how it would affect my blood sugar, and how much insulin I needed to take to keep things balanced.
I was now baffled by the face that I for years had been guessing every time I took insulin. Well, it was a lot of guesswork but also just experience. If I ate the same food enough times I would learn how much insulin I needed for that exact meal. For years guessing was my only strategy, but I now know that guessing is not a reliable strategy.
Since then I have learned to read labels, measure portions accurately, and even estimate carbs when eating out. Now, I am so proud to be able to say that carb counting is second nature—and I want to help others reach that point too.
Why Carb Counting is Essential for T1D Management
Carbohydrates are the body’s primary source of glucose, which means they have a direct impact on blood sugar levels. Unlike protein and fat, which have minimal immediate effects on glucose, carbs require precise insulin dosing to maintain stable blood sugar levels.
Without proper carb counting, it’s nearly impossible to match insulin to food accurately. If you take too little insulin, your blood sugar spikes, which can lead to fatigue, dehydration, and long-term complications. If you take too much insulin, you risk dangerous lows, which can be life-threatening.
Carb counting is what allows for flexible insulin dosing, meaning you’re not restricted to a rigid diet plan. Instead of avoiding carbs altogether, you can adjust your insulin based on what you eat. This gives people with T1D more freedom to enjoy food while still keeping blood sugar in a healthy range.
Carb counting can at first both feel and sound very restrictive, but it is in fact what has given me more freedom in my T1D management.
Carb Counting vs. Calorie Counting: Understanding the Difference
I want to be clear here - carb counting is not the same as calorie counting. And often they are done with very different intentions.
Carb counting focuses on the grams of carbohydrates in a meal, T1Ds do this to determine the correct insulin dose required for that specific meal.
Calorie counting is about tracking total energy intake, often used for weight management.
While calorie counting has its time and place—especially for those trying to lose, gain, or maintain weight—it doesn’t serve the same purpose as carb counting for T1Ds. You could eat a meal that’s low in calories but still requires a significant amount of insulin. For example, a fruit smoothie with bananas and mangoes might only have 200 calories but still contain 50+ grams of carbs, meaning it needs careful insulin dosing.
As a person with T1D, it is always the time for carb counting, whether or not you care about calories. While general nutrition principles apply to everyone, carb counting is a non-negotiable tool for blood sugar management.
Practical Tips for Effective Carb Counting
If carb counting feels overwhelming, don’t worry—it gets easier with time. Here are some practical strategies that have helped me:
1. Measure When You Can, Estimate When You Must
At home, use measuring cups, a food scale, or nutrition labels to get accurate carb counts. When eating out, practice visual portion estimating—like knowing that a small apple is about 15g of carbs or that one slice of bread typically has around 15-20g.
2. Read Nutrition Labels Carefully
Look at the total carbohydrate count, not just sugars. Pay attention to fiber, protein and fat as well as these will impact how the amount of carbohydrates affect your blood sugar levels.
3. Use Carb Counting Apps
There are great tools available that make it easy to look up the carb content of different foods. I won’t mention any specific ones here, but speak to your medical team for recommendations.
4. Be Cautious with Restaurant Meals
Where possible, look up nutrition info ahead of time or estimate based on similar foods you’ve had before. Additionally, meals out can sometimes contain “hidden sugars” so if you feel comfortable I would encourage you to ask the restaurant staff for a detailed description of what the exact ingredients are. I was so uncomfortable doing this when I first started, now I do it without even asking. Often telling them I have T1D helps as they (hopefully) then understand why I ask.
5. Learn How Different Carbs Affect You
Not all carbs are created equal. High-glycemic carbs (like white bread or candy) spike blood sugar quickly, while complex carbs (like whole grains and legumes) have a slower release. Over time, you’ll learn how different foods affect your body.
Final Thoughts: Making Carb Counting a Sustainable Habit
Carb counting may seem tedious at first, but it’s one of the most empowering tools you can use as a person with T1D. When you understand how to count carbs accurately, you gain control over your blood sugar, reduce the risk of complications, and feel better overall.
For me, mastering carb counting has made a huge difference—not just in my diabetes management, but in my confidence around food choices. That’s why I now include carb counts in all my recipes, so others can benefit from the knowledge and make informed decisions.
If you’re struggling with carb counting or need guidance on making it work for your lifestyle, I’d love to help! Feel free to explore my blog, check out my recipes, or reach out for coaching support. And if you have any tips or experiences with carb counting, drop them in the comments—I’d love to hear from you!
Kolhydraträkning som Typ 1-diabetiker:
Varför det är viktigt och hur jag lärde mig det den hårda vägen
När jag fick min diagnos av Typ 1-diabetes (T1D) för över tio år sedan var en av de största utmaningarna att förstå hur jag skulle hantera mitt blodsocker på ett effektivt sätt. Det är inte bara vad du äter som påverkar det – så många faktorer spelar in! Träning, sömn, var jag befinner mig i min menstruationscykel, stress, känslor, solbränna, koffein, tid på dygnet, uttorkning och mycket mer.
Som holistisk hälsocoach och integrativ nutritionist kär jag mig hur mat påverkar både fysisk och mental hälsa. Men när det gäller T1D finns det en princip som står över alla andra: kolhydraträkning är avgörande.
På senare tid har jag börjat skriva ut kolhydrater i alla recept jag publicerar på min blogg, hemsida och sociala medier. Varför? För att jag vill stötta alla mina medsystrar och bröder med T1D där ute och göra kolhydraträkningsjobbet åt dem – för det gör livet med T1D så mycket enklare. Men jag insåg också att även om många med diabetes har nytta av denna information, är det långt ifrån alla som verkligen förstår varför kolhydraträkning är så viktigt – eller hur det skiljer sig från kaloriräkning.
Så i det här inlägget vill jag dela min personliga resa med kolhydraträkning, varför det är en icke-förhandlingsbar del av min T1D-hantering och hur du kan göra det lättare för dig själv.
Min resa med kolhydraträkning: Lärdomar den hårda vägen
När jag först fick min diagnos nämnde ingen ens kolhydraträkning. Men för några år sedan, när jag skulle börja med CGM (kontinuerlig glukosmätning) och så småningom en insulinpump, blev kolhydraträkning ett måste. Och jag var överväldigad.
Plötsligt var jag tvungen att tänka på varenda sak jag stoppade i munnen – hur många gram kolhydrater den innehöll, men också faktorer som fett och protein, eftersom de kan sakta ner hur snabbt kolhydrater bryts ner och absorberas av kroppen. Jag behövde försöka förutse hur det skulle påverka mitt blodsocker och räkna ut hur mycket insulin jag behövde ta för att hålla allt i balans.
Plötsligt insåg hur bisarrt det var att jag i flera år bara hade gissat varje gång jag tog insulin, även om mycket byggde på erfarenhet – om jag åt samma mat tillräckligt många gånger lärde jag mig hur mycket insulin jag behövde för just den måltiden. Men nu vet jag att gissningar inte är en hållbar strategi.
Sedan dess har jag lärt mig att läsa näringsetiketter, mäta portioner noggrant och till och med uppskatta kolhydratinnehåll när jag äter ute. Och idag kan jag stolt säga att kolhydraträkning är en självklarhet för mig – och jag vill hjälpa andra att komma dit också.
Varför kolhydraträkning är avgörande för att hantera T1D
Kolhydrater är kroppens primära källa till glukos, vilket betyder att de har en direkt inverkan på blodsockernivåerna. Till skillnad från protein och fett, som har en minimal och mer långsam effekt på glukosnivåerna, kräver kolhydrater exakt insulinberäkning för att hålla blodsockret stabilt.
Utan korrekt kolhydraträkning är det nästan omöjligt att matcha insulindosen till maten på rätt sätt.
Om du tar för lite insulin, kommer ditt blodsocker att skjuta i höjden, vilket kan leda till trötthet, uttorkning och långsiktiga komplikationer.
Om du tar för mycket insulin, riskerar du farliga blodsockerfall, vilket kan vara livshotande.
Kolhydraträkning möjliggör flexibel insulindosering, vilket betyder att du inte är fast i en strikt dietplan. Istället för att undvika kolhydrater helt, kan du justera ditt insulin utifrån vad du äter. Detta ger oss med T1D mer frihet att njuta av mat, samtidigt som vi håller blodsockret inom ett hälsosamt område.
Kolhydraträkning kan till en början kännas, och låta, begränsande, men för mig har det faktiskt gett mer frihet i min diabetes-hantering.
Kolhydraträkning vs. Kaloriräkning: Viktiga skillnader
Jag vill vara tydlig här – kolhydraträkning är inte samma sak som kaloriräkning. Och de görs ofta med helt olika syften.
Kolhydraträkning handlar om att räkna gram kolhydrater i en måltid. Vi med T1D gör detta för att beräkna rätt mängd insulin för just den måltiden.
Kaloriräkning handlar om att spåra det totala energiintaget, ofta i syfte att gå ner, upp eller hålla en stabil vikt.
Medan kaloriräkning kan vara användbart i vissa sammanhang, fyller det inte samma funktion som kolhydraträkning för oss med T1D.
Du kan äta en måltid som är låg i kalorier men ändå kräver mycket insulin. Ett exempel är en smoothie med banan och mango – den kanske bara innehåller 200 kalorier, men över 50 gram kolhydrater, vilket innebär att den kräver noggrann insulindosering.
Som T1D är det alltid läge för kolhydraträkning – oavsett om du bryr dig om kalorier eller inte.
Praktiska tips för effektiv kolhydraträkning
Om kolhydraträkning känns överväldigande, oroa dig inte – det blir lättare med tiden. Här är några strategier som har hjälpt mig:
1. Mät när du kan, uppskatta när du måste
Hemma kan du använda måttkoppar, en köksvåg eller läsa näringsetiketter för att få exakt mängd kolhydrater. När du äter ute, lär dig att uppskatta portionsstorlekar visuellt – till exempel att ett litet äpple innehåller cirka 15 g kolhydrater eller att en skiva bröd vanligtvis har 15-20 g.
2. Läs näringsetiketter noggrant
Titta på totala kolhydrater, inte bara sockerarter. Var också uppmärksam på fiber, protein och fett, eftersom dessa påverkar hur kolhydraterna påverkar ditt blodsocker.
3. Använd appar för kolhydraträkning
Det finns fantastiska verktyg som gör det enkelt att kolla upp kolhydratinnehållet i olika livsmedel. Jag nämner inga specifika här, men fråga ditt diabetesteam om rekommendationer.
4. Var försiktig med restaurangmat
Om du kan, kolla upp näringsinformationen i förväg eller uppskatta baserat på liknande rätter du ätit tidigare. Fråga gärna restaurangpersonalen om ingredienser – jag var obekväm med detta i början, men nu gör jag det utan att tveka. Att berätta att du har T1D brukar underlätta förståelsen.
5. Lär dig hur olika kolhydrater påverkar dig
Alla kolhydrater är inte lika. Snabba kolhydrater (som vitt bröd eller godis) höjer blodsockret snabbt, medan långsamma kolhydrater (som fullkorn och baljväxter) ger en mer stabil effekt.
Avslutande tankar
Kolhydraträkning kan kännas jobbigt i början, men det är en av de mest kraftfulla verktygen du kan använda som T1D.
För mig har det förändrat allt – inte bara min diabetes-hantering, utan också min trygghet kring mat.
Om du kämpar med kolhydraträkning eller vill ha stöd, tveka inte att höra av dig! Kommentera gärna och dela dina egna erfarenheter – jag skulle älska att höra från dig.